torsdag 16 september 2010

Tålamod och tinnitus..

Dagen började som vanligt vid 05 då Lilly vaknade...hon lyckades ganska snart väcka halva skaran som dock hade behövt mera sömn...det märktes på humöret ganska snart.
Idag skulle det storhandlas och då jag aldrig hade varit på city gross beslutade jag mig för att åka dit, jag gillade dock inte affären och tänkte i mitt stilla sinne att jag aldrig mer ska vara otrogen mot mitt maxi! barnen var ovanligt gnälliga och tjatiga så tålamodet var inte det bästa efter den handlingen..Saga tjatade nära på hål i huvudet på mig när vi åkte hem, hon gillade inte att sitta i Theodors bilstol och till slut hotade jag med att sätta av henne i vägrenen...så oerhört pedagogiskt..men efter an halv dag med tjat,gnat och tjafs mellan syskonen så ylade tinnitusen i örat så överdjävligt högt så jag var färdig att kapa av örat (nej det hjälper inte...jag vet).
Väl hemma så fortsatte det..och det var helt och hållet mitt fel då jag vet att barnen (liksom jag) är känsliga med mattider, deras reserver håller inte med bara lite mackor och ägg i magen...men när jag kände att jag troligtvis skulle bli otrevlig inom snar framtid så mutade jag istället teensen att passa de små ett litet tag medans jag crossade..Rebekka fixade då dukning och grönsaker till kvällens tacos och efter crossen så var mamma glad igen :)
Vi åt själva då maken var borta hela kvällen, teddan badade och nattades...Lilly somnade...Ronja somnade...och till slut också Saga...en tidig kväll! trodde jag...för efter bara nån timme så vaknade Lilly med ett iltjut som väckte Ronja och vips så hade jag kvälls-sällsis igen :)
Jag och Ronja bakade då både morotstårta och rödbetstårta, morotstårtan vann i smak...nästa gång ska jag ha i mindre rödbetor..
Men trots en lite småstökig dag så känns det som en bra dag! och efter dusch och en massa kaffe så blev tjutet i örat något mindre, hade jag haft vett nog att fatta att tinnitus kan drabba alla så hade jag troligtvis inte dunkat hårdrock på högsta volym med högtalarna placerade brevid öronen när jag var yngre...är huvudet dumt får kroppen lida.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar