måndag 12 december 2011

Kyssar och Länsförsäkringar..

Vilka dagar! min julkänsla som har laddats upp till omänskliga höjder har dykt rätt på näsan, julkänslan är som bortblåst...tror att mycket beror på bristen på snö och kyla och dessa envisa sjukdomar som aldrig verkar försvinna.
Varje förväntan byts mot besvikelse, just idag blev dagens i-lands problem mintkyssarna som kokades enligt alla husmorsregler men ändå blev bajs (inte riktigt bajs såklart..)och det plussades med en ytterst obehaglig läkare som ultraljudade theodor, när theodor ojade sig lite då han ömmar över sin förstorade njure så säger herr doktor "theodor...vet du vad tålamod är? tålamod theodor...det är en dygd!" den mannen har ingen 4-åring hemma..(efter att ha lyssnat på honom så insåg jag att han nog inte hade någon hemma alls..)
Körde arslet hem med alla små utom saga som tränade lusse med förskolan, väl hemma låg ett brev från Länsförsäkringar där de talade om att de minsann inte tänkte betala en krona för Theodors sjukdom, de har tidigare betalat ut på hans försäkring när vi legat på sjukhus, men nu har de ändrat sina regler så att inga missbildningar på inre organ täcks av försäkringen...och inte neurologiska eller nervskador,inga blodsjukdomar...inga ögon-hörselskador..inga psykiska sjukdomar, inte epilepsi mm och jag undrar varför de inte skriver vilka sjukdomar försäkringen täcker istället? det borde ju spara en hel del papper i deras infoblad? så nu funderar jag på att byta så de bara har olycksfall istället..det är inte så kul att betala mellan 1200-1800 kr per barn om det ändå knappt täcker någonting.
Eller så är jag bara allmänt grinig nu...3 av barnen har den senaste veckan haft öroninflammation och jag har tandvärk from hell som jag varken har råd eller tid att fixa just nu.
Jag älskar mitt jobb och ångrar inte mitt val egentligen...men är det något jag vill förmedla till mina barn så är det, plugga för sjutton!! hamna inte i låg-löne-fällan som mig, jag kan jobba arslet av mig men ändå inte klättra på någon karriärsstege, att få ont i magen varje gång någon hostar i familjen eftersom jag då vet att lönen knapras upp av vab-dagar är inte kul...det finns inget som sliter så på psyket som ekonomin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar